En fullspäckad söndag...

Jisses vad mycket man har gjort idag, en söndag som denna. Haft hand om Theodor inatt, så Tittie kan få sova då hon i sin tur har hand om Theo under vardagsnätterna då jag jobbar, och sen städat som bara attan. Gick upp vid halv åtta och satte igång direkt med att diska. Efter att jag slukades in i att städa lägenheten, så hade jag till slut åstadkommit detta:

  • Dammsugit hela lägenheten
  • Moppat golvet
  • Återigen dammsugit (för att få upp all skit som uppenbarade sig under moppningen!)
  • Diskat
  • Tvättat
  • Hängt upp tvätten
  • Rengjort spisen (keramikplattorna, för att vara exakt!)
  • Dammtorkat de flesta öppna ytorna
  • och så vidare ...

Mamma Mia vad upptaggad jag var, men än var det inte slut. Vi åkte sen hem till mina föräldrar och hälsade på. Jag och min far skulle kolla egenom lite CSN-papper (lite återkrav av något slag...) och så var det tänkt att jag skulle tvätta och städa bilen. Vår fina kopparmetallic V40 skulle äntligen få det badet som den längtade efter...


Tvättning av vår V40!

Vi fikade lite, och sen var det dags att åka hem igen. Men hemma var vi inte länge, då vi snabbt och lätt förflyttade oss till min syster och hennes familj. Vi tänkte mysa lite med dem, käka en pizza och titta på Wipe-Out på kanal 5. Haha, det var roligare än vad jag hade tänkt mig. Är jättesugen på att kanske söka en plats dit, men jag gillar inte vatten så otroligt mycket. Att hoppa från en trampolin som är 200 m (inte bokstavligen talat dock...) ovanför vattnet, känns kanske inte så lockande. Att ligga vid strandkanten och känna solen steka via vattnets reflektioner, är snarare min kind of thing...

Alexander siktar med en puss på Theodor...

Alexander, syrrans 1 ½ åriga son, var riktigt söt ikväll. Han är en sån liten sprallis som ska vara precis överallt med sina händer. Men när det gäller Theodor, så blir han så försiktig och säger "Titta!" hela tiden. Han klappade honom lite försiktigt på huvudet, och gav honom lite pussar. Härligt att se dem små kusinerna trivas med varandra. Tänk i sommar vad de kommer spralla runt. Theodor kommer antagligen inte kunna gå, men krypa kanske? Vi får se, vi får se...

Paus med omröstningar...

Som ni kanske märker så är omröstningarna på semester just nu. Jag har istället nu en tid tänkt mig ha namn-insamlingen för Davit Isaak liggandes i den rutan. Känner att det är bra att göra en insats! Så, skriv på!


Ödla i dvala...

En rolig lite sak hände idag. När jag och min jobbarkompis Johan fortfarande höll på att rensa upp bland allt skräp utmed ett långt staket, så fann vi något mycket sött och litet bland löven. En liten ödla (antingen en skogsödla eller en salamander) hade lagt sig tillrätta så gott där bland löven, och han trodde väl säkert att här inte skulle komma någon och förstöra. Men tji fick han, då skräp-pågarna fanfarade in som två riddare utsedda av folket att bekämpa stadens skräp. Hann ta en bild på det lilla livet, så att ni djur-älskare ser att han inte for illa på något vis... Mow-ha-ha.haaa...

Ödla på jobbet...

Ännu en kväll...

Sitter man här igen, efter att först ha arbetat och sedan tränat. Har varit med min familj mellan dessa två aktiviteter och nu sitter jag som sagt här. På jobbet gjorde vi inte mycket. Eller jo, det gjorde vi men inte något speciellt avancerat så att säga. Vi har plockat skräp hela dagen vid ett långt stängsel, så dagen idag har varit rätt så intelligensbefriat. Men sådana dagar får man räkna med ibland. Jag slår vad om att imorgon så blir det en helt annan ny uppgift som ställer den lilla hjärncellen mot väggen och skall lösa en uppgift. Har precis börjat med arbetsmiljömätningar runt om på anläggningen, så det är en ny utmaning som är mycket intressant. Anledningen till att detta görs först nu, är att vi använder oss av mycket saltsyra, svavelsyra, kalk natriumklorid osv. Dvs farliga kemiska ämnen, som inte får skapa en riskzon för arbetarna ute på fältet.

Johan och jag plockar skräp...

Nu ligger vår söta lilla son bredvid mig i sin babysitter och sussar så gott. Han börjar nog vakna till lite nu, men det gör inget. Är så mysigt när han kryper ihop när man tar upp honom, och när han gräver in sitt ansikte intill halsen. Han var ju dessutom på BVC i tisdags, och hos psykologen i onsdags. Det glömde jag ju berätta för er. Men om ni vill läsa lite mer om det så får ni gärna klicka er in på flickvännens blogg. Hon skriver lite mer utförligt =) http://nyttliv.blogg.se

Nu närmar sig klockan 22-sträcket, och mina ögonlock börjar bli tunga. Ni som har läst om mina natt-äventyr i sömngångarnas land, kanske förstår varför jag vill gå och lägga mig lite tidigare om kvällarna nu. Det börjar ju bli pinsamt att dagen efter få höra att man har sagt det, och sedan gjort det. Hade varit bättre om man kom ihåg det. Måste väl även instämma i det att det är lite läskigt. Vad är man kapabel till när man går i sömnen?

Free Dawit Isaak...

Ni har säkert hört om den svenska medborgaren Dawit Isaak, som sedan september 2001 har suttit fängslad i Eritrea utan att ens ha genomgått en rättegång. Han fängslades för att ha uttryckt ett starkt stöd för demokrati i landet, och detta är strängt förbjudet i detta landet. Nu, efter ca åtta år så har äntligen denna omskakande berättelse börjat sprida sig på de svenska bloggarnas diskussioner, och nu satsar Expressen på att massivt försöka få Dawit fri genom namninsamling. Därför ber jag er att skriva under i rutan till höger, i den lilla rutan, och sedan skänka en tanke till Dawit Isaak.

Kan tillägga det att igår så spreds nyheten om att Dawit blivit svårt sjuk, och fördes då till sjukhus. Experter blev mycket oroliga, då andra svenskar som har suttit fängslade i Eritrea har efter ett sjukhus-besök senare avlidit pga. de svåra förhållandena. Nämnvärt är att Dawit Isaak har diabetes. Ingen bra kombination, diabetes och Eritreas statsfängelse...

Skriv på för Dawit Isaak!

Free Dawit Isaak!

Gin and (Ti)tonic

Ska man skratta eller gråta när man ser den här reklamen? Säga vad ni vill, men detta är så fel så det kan bli. Att göra humor av något så tragiskt. 1495 st människor dog den natten, och det gör vi gladeligen humor av. För h-l-v-t-e, visa lite respekt...

Avskyvärd reklam och produkt...

Vart är spiken?

Visst är det riktigt irriterande när man vet att man hade något, men nu helt plötsligt så finns det inte i ens ägo. Jag höll två rätt så grova spikar i handen, och ett ögonblick senare så har jag lyckats trolla bort dem. Vart kan dem vara? Ska jag ringa ett sånt där Hemmets Veckotidnings-medium? Typ: "Hej, jag har tappat bort mina spikar och jag behöver verkligen dem.. var finns dem?" och hon säger med en tillgjord spöklig stämma: "Du måste se in i ditt inre.. se bortom det du ser.. se bortom det du ser" och jag: "Citerade du precis apan i Lejonkungen??"...

Anledning till denna frustration är att jag skulle precis sätta upp mina två Michael Jackson tavlor här på väggen i det rum där datorn står. Har sackat efter länge nu med det, och just när jag äntligen hade dratt upp arslet ur soffan så händer det här. Spikarna är borta. Men men, dem kommer väl fram. Vi får helt enkelt så det såhär, att det var inte menat att jag skulle sätta upp dem idag. Detta ingår inte i Guds planer...

Måste tänka på spikarna nästa gång jag har dem i handen. Måste verkligen fokusera mig på dem, att ha dem i huvudet... Kanske inte riktigt som på bilden, men men...


Om man har spikarna där, då tappar man inte bort dem i första taget!

Nu bär det av till päronen...

Nu ska Theodor, Tittie och jag till mina föräldrar och mysa lite. Pizza står på menyn, och alltid något bra på tv. Kan inte bli bättre! Skriver mer lite senare, nu haltar jag iväg till bilen. Kram på er alla!

Återigen skadad...

Förra veckan spelade vi en match på lördagen. Allt kändes riktigt bra, och jag började matchen starkt med smarta passningar och ett hårt närkampsspel. Det resulterade snabbt i att jag gjorde matchens första mål, och mer av det goda blev det. Allt satt, självförtroendet steg. Men då, efter mina andra glidtackling på det allt för hårda konstgräsplanen, så kände jag hur det högg till i knäet. Jag fortsatte springa, men strax därpå blev knäet alldeles stramt. Jag bad om att få byta ut mig, så jag kunde ta en titt på mitt knä. Tog av mig knickersen, och ser ett knä stort som en handboll. Det hade svullnat riktigt kraftigt, så det var bara att dra på ett hårt tryckförband och sen is-påse på för att dämpa smärtan. (För det vet ni väl, att isen dämpar eller läker inte skadan utan det gör endast tryckförbandet).

Men det var inte det jag skulle berätta egentligen, utan det som hände nu ikväll på fotbollsträningen. Skadan som jag precis berättat om har blivit mycket bättre (dock värker det fortfarande), så jag kan träna fullt ut. Men så precis i början av träningen idag, så fortsätter min otur. Visst, min form annars är på topp men inte i skadefronten. Vi körde en variant av kvadraten, då två spelare kämpar mot varandra i mitten och har spelarna på linjerna som passningsvägg. Hur som helst, så fick jag tillbaka bollen av en av väggarna och drar en fint så att jag lyckas tunnla min motständare. Men när jag ska accelerara så möts jag av ett knä i ljumskhöjd, och sätter den rätt i mitt lår. Som det brukar kallas, så fick jag en lårkaka. Så nu sitter jag här och skriver lite kort för er mitt grymma öde, denna torsdagskvällen. Har jag inte rätt mycket otur? Onödig otur, om ni får fråga mig...

Årets första nyckelpiga!

Igår hittade jag årets första nyckelpiga. Är jag den absolut första i hela Sverige? Måste jag nog vara, känns som det. För när det är minusgrader ute, och man finner en livs levande nyckelpiga på tröjan då måste det vara debuten. Eller har någon av er funnit någon?

Förlåt för att bilden är så suddig, då den är tagen med en mobilkamera. Den fokuserar inte så bra så att säga =)


Årets första nyckelpiga!

Recension: Gran Torino (2008) (Film)

Gran Torino (2009)Gran Torino är en film skriven och producerad utav ingen mindre än Clint Eastwood. Vi får följa den bittra krigsveteranen Walt Kowalski, och hans liv i en den lilla förorten precis utanför Michigan. Han är en såkallad vardags-rasist och spyr ut elaka ord om invandrare för jämnan. Men så en natt kommer en person förändra hans liv, fastän att denne inte har någon god tanke bakom sitt handlande. Thao, Hmong-tonåringen  som bor i grannhuset, blir pressad av ett gäng att stjäla Walts dyrbaraste ägodel, en bil vars märke var Gran Torino -72. Resultatet av hans inbrottsförsök, blir att Walt blir fast beslutsam att omvända denna "oskylda" pojken från att bli en ligist som de flesta Hmong's.

Clint Eastwood spelar själv sin huvudroll som Walt, och som Thao ser vi Bee Vang. Det finns fler mycket bra skådespelare, men dem får ni leta upp själva via IMDb:s webbplats eller helt enkelt se filmen.

Min åsikt: Jag tyckte den var otroligt bra. Välskriven och välregisserad. Helt klart en utav de bästa filmerna i år. Jag rekommenderar denna Clintan-film varmt, och jag hoppas att även ni kommer finna den behaglig. Lyssna lite noga precis innan eftertexten börjar rulla, för då hör ni Clintan sjunga i bakgrundsmusiken.

Gran Torino får 8 av 10 pappa-poäng

Star Pilots schlagerlåt = Plagiat?

Jag är inte så inne schlager-världen som alla andra verkar vara, men en sak undgick mig inte. Star Pilots låt, Higher, lät precis som en annan låt. Men jag kunde inte komma på vilken det var. Reglerna säger ju att man måste tävla med en unik låt, alltså en låt som aldrig har spelats eller hörts av någon. En helt ny låt så att säga.

Men idag, då kom jag äntligen på det. Är inte denna schlager-låten väääldigt lik Boy Meets Girl:s låt, Waiting For A Star To Fall? Jag har lagt med ett YouTube klipp, så ni kan avgöra själva om Star Pilots faktiskt har stulit låten.




Liverpool förnedrade Real Madrid

Igår spelades matchen mellan Liverpool och Real Madrid. Det blev en förnedring utan dess like. 4 - 0! Steven Gerrard var i sitt esse, och dragningarna från Fernando Torres var helt fenomenala. Denna matchen var i andra omgången i Champions League, och just nu är Liverpool en favorit till att vinna hela mästerskapet. Kolla in klipper, och njut av det fina engagemanget. Detta är äkta fotboll.

PS: Min kompis Jimmie var excentrisk när dem hade vunnit. "You never walk alone".



Kusinen med på fotbollsträningen...

Imorgon är det träning och likaså på torsdag. Men det är den sist nämnda dagen som är den mest unika, då min kusin ska hänga med. Härligt roligt! Han heter Robin och han har lirat fotboll förr, men har tagit ett break en tid nu från det. Jag har sett honom spela flera gånger, och jag vet att han har kapacitet för det. Stabil och säker i sina beslut. Yes, in deed he his...

Ska bli riktigt roligt att se han på planen igen, och se hur han klarar situationen. Laget jag går i finns det både bra och sämre spelare, och jag är väldigt säker på att han kommer snurra upp vissa spelare rätt så rejält. Om han nu bestämmer sig för att fortsätta träna och eventuellt lira seriematcher, så tror jag han kommer göra det med bravur.

Blod är tjockare än vatten, det är underbart roligt att förhoppningsvis lira fotboll sida vid sida med sin kusse...

(Bilden är tagen på Robins storasysters bröllop, och till vänster om honom så ser ni inte mindre än min egen far!)


Kusin Robin på sin systers bröllop... (Till vänster ser vi min alldeles egna lilla papps!)

Film med en underbar vän...

Satt och tittade på en film med en vän nu ikväll, och vi hade det riktigt bekvämt. Jimmie heter han, och han är en av mina absolut bästa vänner. No doubts. Jag är fortfarande mycket rädd efter inbrottet och så. Eftersom att jag inte har berättat något av den händelsen i denna bloggen, så referrerar jag till min andra blogg som jag inte använder längre (http://kastri.blogg.se). Där står det om just detta inbrottet som skedde mig och min flickvän förra året i november. Hur som helst, så är rädslan fortfarande stor. Så Jimmie var här med mig och kollade på film, Seven Pounds hette den...

Innan han skulle gå, så stannar han upp och vänder sig mot mig. Han berättar i princip för mig att det finns alltid hjälp att få genom att ringa. Hjälpen finns nära om den behövs. Tack Jimmie, det behöves att höras. Tack för att du är en sån fin vän...

Jimmie och jag sommaren -08

Nu ska jag försöka sova, fastän att jag inte har någon alls lust till det. Men ska jobba imon, så det är bäst att jag försöker.

Helgen snart slut...

Har kommit hem nu från svärföräldrarna, och jag känner att jag egentligen behöver slå en sjua. Men först får jag nog skriva klart inlägget. Om man påbörjar något, så får man allt slutföra det med. Hihi...

Då är första helgen som sportjournalist över. Har skrivit lite reportage och haft öppna intervjuer, för att sedan lägga ut dem på nätet. Känns som en ovanlig sits. Att sitta och intervjua en sportprofil om vad han tycker och tänker om just det jag vill veta. Jag har ju inte någon som helst utbildning för detta, men jag börjar nog komma in i det. Tror jag. Att blogga kan anses som samma sak. Om man bortser från att man inte intervjuar när man bloggar. Fast vissa kanske gör det, jag har inte en aning...

Hur som helst, så har jag nu kommit hem från svärföräldrarna och sitter just nu vid datorn och pillar navelludd. Tittie och och min son stannade kvar, då dem kommer hem till mig på tisdag istället. Låta mormor och morfar få vara med sitt barnbarn, eftersom att dem bor så långt bort. Men jag måste ändå säga det, att det är olidligt att vara ifrån honom. Han kan skrika och skrika till man blir alldeles tossig, men när han flinar till och ger ifrån sig det dära spädbarnsljudet "aaaoooowww" så smälter jag som en ost i en toastmaskin. Att sakna, är det värsta som finns...

Förresten, vi badade Theodor idag. Kolla på bilden så söt han är. Man såg på honom att han verkligen tyckte om att bada, vår kille-manjaro! Så nu är han ren och fin.

Theodor har badat

Nu tror jag att jag ska ta något att äta. Min mage sa precis till mig "Nicklas, nu går du till kylen och ger mig lite mat... Jag är hungrig... GE MIG MAT! M-A-T! MAT!"

Äntligen (nästan) klar...

Theodor och jag...Har jobbat stenhårt nu med den nya bloggen och dess utseende. Kanske inte är världens bästa, men det duger. Bättre än min förra iallafall.

Jag hoppas verkligen nu att alla mina trogna läsare hittar till min nya blogg, så att dem inte står vid min gamla och trampar sand. Jag ska lägga ut ett litet memo där med att påminna alla att DETTA är den nya bloggen.

Kolla längst upp till höger nu med, så ser ni den nya Omröstningen. Där kommer den alltid ligga framöver, då den har en helt egen plats. Varje vecka kommer det ut en ny omröstning.

Är jätte trött nu med, då klockan börjar bli mycket och sängen kallar. Theodor har precis somnat, då han precis har ätit. Ska snart upp igen, men det är då det. Den smällen tar man då. Skriver mer imorgon mina vänner, för nu vill inte mina ögon mer.

God natt =)

 

Nu är snart designen klar...

Börjar sakta och försiktigt bli klar med designen av bloggen! Så om någon dag kan jag helt och hållet gå över till denna från min förra. Men tyvärr så måste jag hoppa väck från datorn lite nu, då jag är hos Titties föräldrar och hälsar på. Måste ju vara social!

Välkommen...

Välkommen till min nya blogg. Jag var uppenbarligen inte riktigt nöjd med min förra, då jag störde mig på att själva adressen till bloggen inte hade någon som helst förknippning med bloggens handling. Jag skriver dock om nästan samma sak nu, och mina fyra huvudinriktningar är flickvännen, vår nyfödde son, fotboll och film. Det är det jag mest kommer skriva om, men rulla inte ihop och förtvina nu innan jag klargör att jag är en sådan bloggare som skriver om allt och ingenting. Jag skriver om bagateller och om världsproblem som ingen tycks kunna lösa (som jag självklart har svaret till, hihi). Återigen, hoppas alla mina trogna läsare har hittat hit till min nya blogg och att vi nu kan gå vidare som vanligt igen.

Min förra blogg: www.kastri.blogg.se (Klicka dig gärna in där, jag låter den ligga kvar på nätet en tid innan jag raderar den...)

Min nuvarande blogg: www.fotbollspappan.blogg.se

Ha en trevlig läsning =)

Med vänlig hälsning,

Eran bloggmogul... Nicklas


Nyare inlägg
RSS 2.0