Vaknade upp idag vid 05.35 och kände mig alldeles slut. Kan man inte få sova liiiite till tänkte jag, men nepps! Upp och jobba med dig Nicklas.
Jag gnuggade mina trötta ögon och sträckte på mig. Fortfarande trött. Tittade åt höger och såg spjälsängen stå tom, så jag tittade åt vänster. Där låg min underbara pojk med nappen i munnen, 3 cm från mitt ansikte, och sov i drömmarnas värld. Han är det bästa som har hänt oss <3



Nu måste jag tyvärr gå och jobba, men jag skriver något ikväll. Har fortfarande inte återhämtat mig från blogg-uppehållet, men det kommer. Snart är jag den bloggoholic som jag en gång var!